Detta kandidatarbete handlar om de börsnoterade fastighetsbolagens lönsamhet; mer specifikt om de 17 pÄ Stockholmsbörsens Large-, Mid- och Small Cap-listor vid Ärsskiftet 2010-2011 noterade fastighetsbolagens avkastning pÄ totalt och eget kapital. Syftet var att jÀmföra företagen och se vilket eller vilka som hade högst av de nÀmnda avkastningarna under de fem senaste Ären, samt att upptÀcka udda trendavvikelser av olika slag i jÀmförelsen mellan företagen under samma tidsperiod. Arbetet utfördes genom att hÀmta data frÄn Ärsredovisningar och sammanstÀlla och bearbeta dem i Excel, och sedan med hjÀlp av samma program illustrera informationen pÄ linje- och stapeldiagram som illustrerade utvecklingen under de fem senaste Ären pÄ ett sÀtt som gjorde det möjlig att hitta svar pÄ frÄgestÀllningarna. Slutsatserna var att inget av företagen har haft högst avkastning konsekvent under alla fem Är men Catena har haft högst snittlig avkastning pÄ totalt kapital (10,4%) och Balder har haft högst snittlig avkastning pÄ eget kapital under de fem senaste Ären (20,7%)..

Intellektuellt kapital anses av ma?nga vara en av de sto?rsta drivande faktorerna till fo?retags framga?ng och i litteraturen va?rderas den ofta som skillnaden mellan ett fo?retags marknadsva?rde och dess bokfo?rda va?rde. Market-to-book ratio a?r det relativa ma?ttet som beskriver denna skillnad och go?r det mo?jligt att ja?mfo?ra detta va?rde med andra fo?retag. Ma?let med denna uppsats a?r att underso?ka hur fo?retag redogo?r fo?r sitt intellektuella kapital och utreda hur detta reflekteras i fo?retags market-to-book ratio.

Immateriella tillgÄngar, vilket innefattar redovisning av utgifter för FoU, Àr ett av de mer komplexa omrÄdena inom redovisningsteorin. Det finns Ätminstone tvÄ vedertagna tillvÀgagÄngssÀtt vid redovisning av FoU, en direkt kostnadsredovisning eller en tillgÄngsredovisning av utvecklingsutgifterna. Syftet med studien var att beskriva och förklara hur valet att redovisa utgifter för FoU pÄverkade lönsamheten i ett företag. En kvantitativ metod anvÀndes eftersom vi ville fÄ en generell bild av fenomenet. Vi studerade totalt 16 företag som tillgÄngsredovisar utgifter för FoU.

AbstraktSyftet med denna uppsats har varit att undersöka om den tid som avsÀtts till internetanvÀndande tas frÄn sociala face to face relationer, och om frekvent internetanvÀndande har nÄgon inverkan pÄ tillgÄngen till resurser i form av socialt kapital. För att undersöka detta har kvalitativ metod och analys tillÀmpats. Datainsamling har skett genom intervjuer med totalt tio respondenter. Resultatet visar att frekvent internetanvÀndande tar tid frÄn sociala face to face relationer, samt att frekvent internetanvÀndande kan ha en effekt gÀllande tillgÄngen pÄ socialt kapital. DÀremot kan inget entydigt resultat redovisas som visar om tillgÄngen pÄ socialt kapital ökar eller minskar till följd av frekvent internetanvÀndande.Nyckelord: internet, socialt kapital, sociala relationer, virtuella kontakter..

Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att undersöka om det finns nÄgot samband mellan intellektuellt kapital och substansmultipeln. Undersökningen omfattade 81 av de största Nordiska börsföretagen sett till omsÀttning och marknadsvÀrde under perioden 2001 till 2005.Metod: Vi har anvÀnt oss av ett deduktivt tillvÀgagÄngssÀtt dÄ vi studerat Ärsredovisningar och utifrÄn dessa försökt finna belÀgg för vÄrt antagande om sambandet mellan intellektuellt kapital och substansmultipeln.Resultat/Slutsatser:Det Àr inte statistiskt sÀkerhetsstÀllt att det finns ett samband mellan intellektuellt kapital och substansmultipeln. Det kan finnas förklaringar till resultatet i de ord som valts att basera undersökningen pÄ och om de ska rangordnas eller inte..

Uppsatsen undersöker korrelationen mellan socialt kapital pÄ en aggregerad samhÀllsnivÄ och storleken pÄ den ekonomiska ojÀmlikheten. Borde ekonomisk policy ta hÀnsyn till de demokratiska effekterna av inkomstfördelning i vÀlfÀrdssystemet? Teorier om socialt kapital frÄn sociologi, statsvetenskap och nationalekonomi analyseras och aggregeras sedan till ett gemensamt teoretiskt ramverk för socialt kapital. Ramverket anvÀnds sedan för att analysera hur vÀl demokratin fungerar. Data frÄn World Values Survey, OECD och United Nations University anvÀnds för att statistiskt mÀta korrelationen mellan de tvÄ variablerna socialt kapital och ekonomisk ojÀmlikhet.

I denna uppsats utreds effekterna av HIV/AIDS pÄ tillvÀxt i södra och östra Afrika. Detta sker via en teoretisk undersökning av effekterna pÄ fysiskt, humant och socialt kapital som Àr tre viktiga bakomliggande faktorer som pÄverkar ekonomisk tillvÀxt. Resultatet av studien Àr att HIV/AIDS troligen har negativ verkan pÄ alla dessa tre typer av kapital, men att det Àr effekterna pÄ humant och socialt kapital som fÄr lÄngsiktiga ekonomiska följder i form av lÀgre ekonomisk tillvÀxttakt i lÀnderna i frÄga..

Under senare tid har fler och fler forskare betonat det sociala kapitalets betydelse för samhÀllet. Men vilken betydelse har vÀlfÀrden i denna aspekt? Det finns en stark koppling mellan trygghet och socialt kapital, vissa gÄr sÄ lÄngt som att sÀga att trygghet Àr en fundamental faktor för att undvika sociala fÀllor. Men kan man dÄ skapa socialt kapital genom vÀlfÀrden? Detta skulle innebÀra att en generösare vÀlfÀrd mer Àr en investering för samhÀllet Àn en vÀlgörenhet..

Vilken finansieringsstrategi fo?retag bo?r anva?nda sig av fo?r att uppna? sa? ho?g lo?nsamhet som mo?jligt, har varit a?mne fo?r intensiv forskning alltsedan Modigliani & Millers identifierade samband mellan skuldsa?ttningsgrad och lo?nsamhet 1958. Da? europeiska banker a?r a?lagda med regleringar sta?r de info?r en problematisk situation da?r de beho?ver skapa ho?gre avkastning fo?r investerare, och samtidigt leva upp till de riskbegra?nsningar regelverken fo?reskriver. De ledande teorierna inom omra?det sta?r i konflikt med varandra da?r ba?de finansiering genom skulder respektive eget kapital fo?respra?kas fo?r att uppna? optimal kapitalstruktur.

Hur kan urban odling skapa nya sociala nÀtverk mellan mÀnniskor och fÄ dem att mötas i staden? Litteraturstudien har till syfte att undersöka vilka studier som gjorts kring urban odling och socialt kapital, med fokus pÄ överbryggande socialt kapital. Begrepp som community garden, community, kolonilott samt socialt kapital förklaras inledningsvis för att skapa ett ramverk till litteraturstudien. Socialt kapital kan förklaras som nÀtverk och sociala kopplingar mellan mÀnniskor, och överbryggande socialt kapital Àr dÄ sÄdana nÀtverk mellan mÀnniskor frÄn olika grupper i samhÀllet. En historisk Äterblick ges kring hur socialt kapital, med fokus pÄ överbryggande socialt kapital, har skapats bÄde i Sverige genom kolonirörelsen och i USA genom olika stadsodlingsprogram frÄn slutet av 1800-talet och fram till idag. DÀrefter refereras ett antal studier som undersökt kopplingar mellan socialt kapital och kollektiv odling, samt ett antal studier som beskriver kollektiv och urban odling kopplat till nÀtverk och möten, utan att anvÀnda begreppet socialt kapital.

Bakgrund och problem: De senaste Ären har det blivit allt större fokus pÄ immateriella tillgÄngar, specifikt intellektuellt kapital. Problemet Àr att intellektuellt kapital inte uppfyller alla de kriterier som krÀvs för att fÄ tas upp som en immateriell tillgÄng i balansrÀkningen. Företag mÄste dÀrför hitta andra vÀgar att redovisa sitt intellektuella kapital för att bemöta intressenternas informationsbehov samt legitimera sitt börsvÀrde. Idag sker detta genom frivillig upplysning i Ärsredovisningen dÄ inget specifikt regelverk finns tillgÀngligt.Syfte: Syftet Àr att fÄ kunskap om utvecklingen av redovisat intellektuellt kapital i svenska bolag, samt fÄ kunskap om det finns skillnader mellan tjÀnsteinriktade bolag och produktionsinriktade bolag.Metod: Med hjÀlp av datorbaserad innehÄllsanalys studeras tio bolag pÄ Nasdaq OMX Nordic Stockholm för perioden 2008-2012. Sökord har med hjÀlp av relevant litteratur framtagits och anvÀnds för att analysera redovisningen av intellektuellt kapital.Resultat & slutsatser: Resultatet visar att det har skett en ökning av redovisningen inom intellektuellt kapital pÄ Nasdaq OMX Nordic Stockholm.

Företag pÄ NASDAQ OMXS Small Cap har sedan 2008 omfattats av svensk kod för bolagsstyrning, Koden. Kodens mÄlgrupp Àr företagen men syftet Àr att frÀmja investerares och aktieÀgares intressen. Det Àr sÄledes rimligt att stÀlla krav pÄ att Kodens regler Àr av hög kvalité utifrÄn deras perspektiv. I studien undersöks vilka samband som existerar mellan reglerna i Koden angÄende styrelsen och Small Cap företagens lönsamhet, mÀtt som rÀntabilitet pÄ totalt kapital. Sambanden anvÀnds sedan för att avgöra om reglerna i Koden Àr korrekt utformade eller om de behöver modifieras.

Antalet asylsökande i Sverige har blivit mer omfattande vilket gör att fler nyanlÀnda försöker att etablera sig pÄ den svenska arbetsmarknaden. Individerna omfattas av en rad olika etableringsinsatser för att integreras i samhÀllet och pÄ arbetsmarknaden. Syftet med vÄr studie Àr att analysera nyanlÀndas upplevelser av ett utbildningsföretags insatser utifrÄn de nyanlÀndas enskilda upplevelser. Vi har valt att studera utbildningsföretagets betydelse för de nyanlÀnda att etableras pÄ arbetsmarknaden, samt vilka resurser och kapital de nyanlÀnda upplever att de fÄr av utbildningsföretaget. Vi har anvÀnt oss av kvalitativ metod i vÄr studie och utfört semistrukturerade intervjuer med vÄra respondenter.

Bakgrund & Problem: Redovisningen av leasingavtal har lÀnge varit ett diskuterat Àmne inom redovisningen. För att hantera problemen med den nuvarande standarden har IASB i samarbete med FASB publicerat ett förslag till en ny leasingstandard. HuvudpoÀngen i förslaget Àr att kapitalisera samtliga leasingavtal i ett försök att uppnÄ en förbÀttrad jÀmförbarhet mellan företag.Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att undersöka förÀndringen i redovisningen av hotellkoncerner som ett resultat av de nya leasingförslaget. Detta görs genom att kartlÀgga hur nyckeltalen rÀntabilitet pÄ totalt- och sysselsatt kapital, rÀntabilitet pÄeget kapital, soliditet, skuldsÀttningsgrad och kapitalomsÀttningshastighet frÄn hotellkoncerner kommer att pÄverkas av det nya förslaget.Metod: Den metod som anvÀnds utgÄr frÄn den finansiella databasen Datastream och undersöker de finansiella rapporterna för 36 företag i hotellbranschen. Företagens framtida operationella minimileaseavgifter nuvÀrdesberÀknas och företagets poster i balansrÀkningen justera enligt denna summa.

Corporate Social Responsibility (CSR) har fÄtt en allt större roll under senare Är. Fler och fler företag ser vÀrdet av och engagerar sig i frÄgor rörande miljö, samhÀlle och socialt ansvarstagande. Under mÄnga Är har det förts en debatt kring huruvida engagemang i dessa frÄgor kan ha pÄverkan pÄ lönsamheten i företag och i sÄ fall vilka samband som finns. Resultaten av tidigare studier har varit olika och ingen tydlig slutsats har kunnat dras. Den hÀr studien syftar till att försöka svara pÄ om CSR har inverkan pÄ företags lönsamhet.